Mustaschkampens stöd till forskning

Vill utveckla nya läkemedel för svårbehandlade tumörer
‍För en tredjedel av patienterna med spridd prostatacancer saknas verkningsfull behandling. Forskaren Pernilla Wikström anar varför behandlingarna inte biter och fördjupar sig i tumörernas biologi för att utveckla nya läkemedel. Prostatacancerförbundet har stöttat Pernilla Wiströms forskning sedan 2019. Hittills har förbundet bidragit med 4,75 miljoner kronor.

Kan tiden som en man med spridd prostatacancer tillbringar på sjukhus för att strålas kortas till mindre hälften?
‍Ja, det tror forskaren och överläkaren Camilla Thellenberg Karlsson. Hon är inriktad på forskning som görs i vårdmiljö där patienter ofta deltar. Främst studerar hon prostatacancer och särskilt i kombination med strålbehandling. Nu gör hon en stor studie som hon hoppas ska påverka vården i hela Sverige. Syftet är att minska antalet tillfällen som män med obotlig prostatacancer behöver strålas.

Stort steg mot bästa tänkbara behandling
För män med spridd prostatacancer kan det svårt att hitta rätt behandling. Det är inte ovanligt att de testar läkemedel som ger allvarliga biverkningar utan att cancern påverkas. Forskaren Elin Trägårdh använder bilder från så kallad PSMA PET-DT-undersökning för att räkna ut exakt hur mycket tumörer som gömmer sig kroppen. Till sin hjälp har hon artificiell intelligens som både hittar tumörer och att räknar fram objektiva mått på hur stora de är.

Hur ska bidraget från Prostatacancerförbundet användas?
‍– Vi ska undersöka hur ett nytt träningskoncept påverkar muskelstyrka och kondition hos män som har hormonbehandling. Målet är att skapa en träningsform som är lättillgänglig, kostnadseffektiv och lätt att implementera i sjukvården.

Vad forskar du om?
‍– Jag är expert på bioteknologi och kartläggning av DNA-förändringar hos cancerceller. I min forskning utvecklar jag nya sätt att diagnostisera prostatacancer genom att studera DNA-förändringar i cancercellerna.

Säkrare diagnos och bättre behandling med AI
‍Martin Eklund har i många år arbetat för att utveckla AI-system som kan vara mer träffsäkra än patologerna. Det krävs tid att få systemen att ge information som går att lita på. Avgörande är att få fram ett stort, varierat bildmaterial som algoritmerna kan lära sig att känna igen mönster i. Det som kallas att träna en AI. Systemet gör cancerdiagnoser mer träffsäkra vilket medför att behandlingarna kan anpassas bättre. Färre patienter riskerar då att övehandlas eller underbehandlas för sin sjukdom.